Julstress eller julfrid?

Lillajul på lördag! Min mamma ringde idag och frågade om vi hinner få huset pyntat tills dess och jag svarade “vetja he”. Just nu är det dock det där normala torsdagskaoset – ni vet när hela veckan snart gått, tvättkorgarna svämmar över, brödsmulorna samlats under matbordet och tidningshögarna breder ut sig över hela köksbänken. Men det hinner vi säkert trolla bort till lördag tänker jag. Sen plockar jag fram lite fina saker och tänder några ljus – för det är ju trots allt de små detaljerna som skapar julstämning. Amaryllisar, ljusslingor, kottar och någon grankvist. Mycket mer än så behövs inte tycker jag.

 


Jag tjuvstartade lite på dagens kaffepaus (jobbade hemifrån).

 

Det är många som stressar inför julen. Med en massa onödiga saker kan jag tycka. Det “måste” vara hembakad jullimpa, egen inlagd sill i fyra olika smaker, julgardinerna ska upp och så ska förstås hela huset julstädas, inklusive förrådet och bastun. Ibland verkar man inte ens göra de där sakerna för att man vill eller tycker om det – utan för att man borde. Eller för att man tror att man förväntas göra det. Bara för att grannen eller en gammal klasskompis från högstadiet lagt upp bilder på Facebook på egen inlagd sill.

Sådana idiotiska “måsten” har jag slutat med för länge sen – eller jag vet inte om jag någonsin börjat nu när jag tänker efter. Jag hade faktiskt julgardiner några år, men konstaterade snabbt att det är alldeles för jobbigt att hänga upp dem för att knappt en månad senare ta ner dem igen. Sill och limpa finns i butiken – kanske inte lika god, men jag slipper ju åtminstone stressen med att baka. Jag tycker december är tillräckligt stressig som den är med alla avslutningar och festligheter (ni som har barn med många hobbyn vet vad jag menar), så jag försöker undvika att addera ytterligare stressmoment. Sen är jag ganska lat också om vi ska vara helt ärliga. Jag ligger hellre på soffan än bakar limpa om vi säger så. Jag tycker man ska göra det så enkelt som möjligt för sig själv. Speciellt när det gäller sådana saker som man inte gillar att göra. Man kan med gott samvete fuska lite.

En av frågorna från min frågestund är ännu obesvarad och den hänger faktiskt ihop med det här på ett sätt. Den lyder så här: “Hur får du tiden att räcka till med jobb, barn, hus, hem, bloggen, insta, och hela köret? Delar ni upp hemsysslorna? Du verkar aldrig stressad.”

Först och främst, jo jag är nog också stressad precis som alla andra. Men jag är ganska bra på en sak som jag tror många andra är dåliga på. Nämligen att blunda för alla “jag måste” och “jag borde” – speciellt sådana krav som kommer utifrån. Jag är ganska snäll med mig själv och jag tillåter inte det dåliga samvetet över ogjorda saker att få fäste. Jag är bra på att koppla bort allt som borde göras. Jag kan lätt blunda för klädhögar eller diskberg och istället kolla ett avsnitt av favoritserien. Eller som nu – jag satte mig ner och skrev det här inlägget istället för att göra något åt kaoset i köket.

Jag tar saker och ting som de kommer. Det blir som det blir ändå, oavsett om jag stressar eller inte. Det blir julafton oavsett om du har butikslimpan eller den hembakta i brödkorgen. Lite så tänker jag kring det mesta.

När jag är ledig försöker jag BARA göra sådant jag tycker om (förutom att vi måste städa huset en halv dag ibland och jo, vi hjälps åt med allt som rör hemmasysslorna). På helgerna försöker jag ägna mig åt sådant som jag tycker är roligt – blogga, fotografera, spela spel, simma, gå på stan, yoga, måla om ett rum, pyssla med hemmet eller gå ut i skogen. Är det så att bakning och sillinläggningar har den effekten på dig – go ahead and do it. Men gör det inte bara för att grannen gjorde det.

Bloggen är för mig ren och skär avkoppling. Då går jag helt in i min egen värld – inredningen. Så den ser jag inte som något stressmoment och jag jagar inte upp mig över att den inte uppdaterats på flera dagar. Vem skulle ens tänka på det, annat än jag och kanske mamma? Jag har ett väldigt laid back förhållande till Instagram. Jag lägger upp en bild om det finns ett motiv att fota, annars kan det vara tyst en vecka. Instagram tar väldigt lite tid för mig, jag är nästan bara inne när jag själv lagt upp en bild. Jag sitter väldigt sällan och bara slöscrollar igenom flödet.

Så ja, jag är nog sällan stressad – inte ”långtidsstressad” åtminstone. Jag kan däremot vara ”snuttstressad”, till exempel över att vi inte kommer oss iväg inom utsatt tid på morgonen eller över en arbetsuppgift som har deadline om två timmar. Eller när vi har något projekt på gång här hemma som jag vill få klart, då kan jag verka stressad. Men det handlar egentligen mest om otålighet och en vilja att bli klar, snarare än att jag är stressad.

Jag är inte heller en ältande person. Många som stressar upp sig över jobbet ligger och ältar jobbsaker om nätterna, men så fort jag stiger ut genom kontorsdörren är jobbet bortkopplat, något som jag har insett att väldigt få kan göra. För mig har det till och med blivit ännu bättre på den fronten sedan jag bytte jobb trots att jag har väldigt mycket på mitt bord och betydligt större ansvar nu. Fritid är fritid och jag har inte jobbat många gånger på min lediga tid under det senaste året.

Vet inte om det har med åldern att göra, men jag upplever att många betydligt yngre än mig är så oerhört stressade och jag kan inte låta bli att fundera på vad det kan bero på. Alla krav utifrån, säger många. Framför allt kraven från sociala medier. Javisst, jag kan förstå det till en viss del. Men här är det så otroligt viktigt att förstå vad additionsstress är – det vill säga alla de intryck du snappar upp från olika håll som adderas till en målbild i din hjärna – en målbild som du tycker att du själv borde lyckas klara av att uppnå på egen hand. Då har du adderat saker som 10, kanske 100 personer har presterat och du tycker att du på egen hand borde lyckas med vad alla dessa gjort tillsammans. Inte speciellt logiskt, eller hur?

Jag vet inte riktigt vart jag ville komma med det här inlägget. Kanske en liten uppmaning om att “tagga ner” lite nu när den värsta stressmånaden för många snart är här. Att vara lite snällare mot dig själv och koppla av och ta det lugnt när det känns så. Ingen kommer ändå märka om du lagt in sillen själv eller inte.

 

78 gillar
Jul Julen 2018 Reflektioner

Du Kanske Också Gillar

4 Kommentarer

  • Reply
    Marias Memoarer
    30 november, 2018 at 09:43

    Så jättebra inlägg! Jag har ju iofs ingen egen familj och har således inte behövt uppleva någon sann julstress ännu, men jag låter mig liksom du inte heller påverkas av vad grannen gör. Jag älskar julen och julpynt, och plockar fram det tills min födelsedag (29.11) eller lillajul, beroende på vilkendera som infaller först. Julklapparna är klara till 90% redan, så jag kommer inte vara den som rusar i butiker i panik dagen före julafton 😉 Framförhållning och att inte tillåta sig dras med i hetsen tror jag är två bra ingredienser för en stressfri jul 🙂

    • Reply
      Anna-Lena
      30 november, 2018 at 09:45

      Ja, jag håller helt med. Med framförhållning och planering slipper man undan den värsta julstressen veckorna före jul. Då undviker jag faktiskt att vara på stan om det bara är möjligt, jag blir bara irriterad över folkmängden.

  • Reply
    Christina
    10 december, 2018 at 18:54

    I år har jag lagt all julstress åt sidan, tänker att jag gör det jag orkar och vill. Kanske blir det hembakta pepparkakor, kanske blir det en låda av Annas istället. Det enda jag känner att jag ska göra är rocky road, för det är så sjukt gott och så hittade jag ett uppdaterat recept jag vill pröva. Sen jag la bloggen åt sidan har jag också tid med en massa annat och känner mig inte ett dugg stressad alls.

    • Reply
      Anna-Lena
      10 december, 2018 at 19:45

      Jamen precis så! Vi bakade faktiskt pepparkakor igår (eller Agnes skötte det på egen hand). Många andra år har vi nog bara köpt färdigt. Låter skönt på ett sätt att inte ha en blogg, men känns samtidigt som en främmande tanke! 🙂 Men säkert skulle man få mycket tid över för annat!

Lämna ett Svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.